Dop
Jag ska ärligen erkänna att mina söndagsbesök i kyrkan är få. Jag vet inte heller riktigt vad jag ska tro men ända sedan jag var liten har jag tyckt om kyrkor. Vad man än har för tro så är lugnet i en kyrka bra för själen. Iallafall för mig. Nu har vi döpt alla tre barnen. Jag känner att det på något sätt är enklast så. Sedan får de själva ta ställning senare i livet. Isabellas dop var fint. Lagom långt. Lagom högtidligt. Så söt med vatten i håret.
Doplunchen var också fin. Jag oroade mig alldeles i onödan för mat och dukning. Och det var ganska skönt att bara kunna lämna disken. Fina presenter fick både Isabella och Alicia. Vi passade på att fira hennes födelsedag när släkt och vänner var samlade. Så, kära släkt och vänner... tack för en väldigt fin dag!
Foto: kan vara farmor Gullan, faster Helena eller kusin Rickard
