finafynd

Nu är drömhuset snart i andra händers vård. Närmare bestämt i mitten på september. Under någon vecka var det helt ärligt lite svettigt. Två vuxna, tre barn, en katt och en himla massa grejer som inte har tak över huvudet om två och en halv månad. Men nu vet vi...

 

Vi ska flytta till ett vitputsat litet hus från 1957. Med cykelavståndsläge till jobb, skolor, dagis, affär... Jag kan se mitt enkla liv framför mig. Idag var vi där för andra gången och visade barnen som tidigare fått nöja sig med att se insidan på bild. Som alltid när möblerna är borta inser man att det kanske var liiite mer att göra än man trodde. Men min känsla är bra. Det kan man alltid känna när man kommer in genom en dörr. Är det här rätt hus för oss? Och ja, jag tror det. Med lite fix och trix kommer det bli superfint! Fast fruktansvärt sorgligt är det ju förstås ändå. Att sälja barnens barndomshem.

 

Idag är det min första semesterdag. Den första av tjugoen. Jag hade inte tänkt boka in något. Ta dagen som den kommer. Men nu har det börjat skrivas i kalendern. Saker som inte hunnits med under de senaste veckornas städande, trädgårdsfixande, ringande, husvisande... Efter den här veckan åker kalender och klocka undan. Glass ska köpas, stranden ska belamras av alla våra pinaler, cykelturer ska göras. Ja, vi ska njuta av sista sommaren i Kolboda.

 

Den här veckan ska jag iallafall slå två flugor i en smäll. Vi ska flyttrensa och loppisrensa. För i helgen är det loppis i Kolboda/Loverslund. Både lördag och söndag kl 10-16. Hjärtligt välkomna!