finafynd

Det här med att blogga är ganska svårt. Det är svårt att hitta balansen mellan personligt och mer personligt. Ibland skulle jag vilja skriva om vad tråkiga energikrävande personer har sagt eller mina innersta tankar om allt möjligt. Men det kan jag ju inte göra. Vara sådär riktigt bitter över något. Jag skulle vilja ha en helt anonym blogg som heter bitterfittan och bara skriva om allt mörkt, trist och orättvist här i livet. Det skulle nog kännas mycket bättre och lättare efteråt. Få skriva av mig liksom. Men ingen skulle nog vilja läsa eländet! Det är lätt att glömma att det inte är en dagbok som bara är för mig utan text och bild som finns för alla för all tid och evighet på webben. Jag har valt att inte lämna ut mina barn. Speciellt inte de stora. Den lilla har nog inte så mycket emot det än. Vad vill jag egentligen ha sagt? Jo. Även om det är svårt så är det otroligt roligt och jag blir oerhört glad över era kommentarer som dyker upp här lite då och då. Tack!

Nu säger Fredric precis att det redan finns anonyma bitterfittebloggar. *suck*