Måndagkväll hos oss

Varje måndag sitter hela min famillj och tittar på fyrans Familjen Annorlunda. Även barnen. Inte Liten såklart. Hon sover. Jag tror vi alla känner oss lite befriade när vi följer familjerna med alla barnen. Det är inte bara vi som kaosartat köper vinterjackor i sportaffären (trots att antalet barn i vår familj endast är tre!). Som hörs i mataffären. Som väller ut ur bilen när vi parkerat. Som har tvätt över våra huvuden. Som glömmer kläder överallt. Det finns fler. Och det kunde vara värre.

Eller värre och värre. Det är nog fel uttryck. För vad gör det om man hörs lite. Om det är lite stökigt hemma. Om man fyller kundvagnarna till bredden på Maxi. Har olika färg på strumporna. Enligt svenska normer ska ett barn alltid vara välkammad, ha vita fläckfria kläder, charmigt tindra med ögonen och vara tyst när han/hon inte blir tilltalad, gå och inte springa. Nu ska jag inte dra alla över en kam. Men på något sätt är det fult att märkas och höras. Då är man pinsam. Då är man inte som alla andra. Sedan är det såklart skillnad på att höras av liv och glädje och bråk och förstörelse. Jag blir iallafall glad när jag följer familjerna Annorlundas liv.

En gång för tolv år sedan fick jag höra att jag var en sån som skaffade många barn. Vem vet? Om några år kanske vår familj är med. Njaeee... jag tror inte det.    


Kommentarer
Postat av: Emma

De e Bara å köra hårt Johanna,Jag väntar me spänning (Fniss)kommer sitta bänkad framför Tv´n å titta på "storfamiljen" Alvemo/Johansson´s liv i Kolboda,ni kanske höjer nativiteten regält i lilla Kolboda.....!!!

2012-02-21 @ 18:20:24
Postat av: Sega pappan

Hrmpf...

2012-02-21 @ 23:21:51
URL: http://segapappan.blogg.se/
Postat av: gunilla

Ojdå

2012-02-22 @ 17:58:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0